161110_icono_product_teaser Shape Shape 161110_icono_product_teaser icon-arrow-left icon-arrow-right icon-first icon-last 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser location-pin 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser contact-desktop-white careers-desktop-white

Är ni redo för att möta framtidens logsitikutmaningar?

DB Schenker Consulting tar er till nästa nivå.
Kontakta oss

Transporter – så mycket mer än rörelse från A till B

Visste du att det inte är ovanligt att transportkostnaden står för mer än 10%1av en produkts totala kostnad? Och hur vet du vilken del av transportkostnaden som ska fokuseras på och prioritera om förändringar vill göras?

Transportbranschen är ett område i förändring och otroligt mycket är på gång kopplat till exempelvis högre grader av automation, digitalisering och andra innovationsområden. Buzzwords som ”IoT”, ”blockchains”, ”geofencing” och ”machine learning” är ord som var och varannan slänger sig med och visst är det spännande med dessa nya områden! Men var ska man börja?

Innan man kikar mot de mer disruptiva åtgärderna är det viktigt att ha kontroll på grunderna i sina flöden. Att starta med de mer lågt hängande frukterna låter kanske inte lika coolt men kan göra nog så mycket skillnad på nedersta raden.

Områden att undersöka är till exempel möjligheter inom konsolidering och planering av rutter vilket kan ha en avgörande betydelse för lönsamheten. Vidare kan det inom vissa branscher och företag finnas en vinst i att äga sin egen flotta medan det i andra fall är mest lönsamt att inköpa tjänsten från någon annan. Här behöver brytgränsen tas fram för att ta kunna fatta rätt beslut. Inte minst kan det av kostnadsskäl vara läge att göra en översyn av verksamheten för att förändra etablerade sanningar och fånga nya möjligheter.

Men om vi ändå ska blicka mot de mer disruptiva förändringarna, vad ser vi då? Och hur kan transporterna gynnas av en högre innovationstakt?

Högre grad av digitalisering och nya tekniska innovationer genom ovan nämnda buzzwords skapar nya möjligheter och gör systemet mindre sårbart då mycket av informationen inom en transporttjänst idag sitter i transportledares, logistikchefer och chaufförers hjärnor.

Även själva fordonen rör sig mot högre grad av automation. Vi ser till exempel disruptiva företag som Einride, där det framtagna fordonet inte ens innehåller en fordonshytt. Nu finns även Volvos svar på detta; Vera – som troligtvis finner sitt största användningsområde inom större hamnar eller andra terminaler och repetitiva flöden. Men detta beräknas förändras och även hantera förflyttningar mellan mer komplexa flöden. Snart kommer väl Scania med ett liknande fordon?

Något som är av yttersta vikt för att vi ska ha en framtid att blicka mot är såklart också vår miljö. Hur är transporterna rustade för ökade miljökrav? Här gäller det att både ha koll på och anpassa sig till regleringar som får direkt påverkan på transporter men det finns också möjlighet att som näringslivsaktör ligga i framkant och visa vägen. Se till exempel miljözonen på Hornsgatan2 i Stockholm som införts av kommunfullmäktige medan miljözonen runt Apoteas centrallager är ett exempel på agerande av en enskild näringslivsaktör.

Tycker ni att detta är lika spännande och viktigt som vi tycker? Håll då ögonen öppna för nästa del i vår artikelserie där vi går ännu djupare in på frågor kopplat till logistik och hållbarhet.



1Rodrigue, J.P., (2020), The Geography of Transport Systems, FIFTrH EDITION, New York: Routledge, 456 pages. ISBN 978-0-367-36463-2
2https://trafik.stockholm/trafiksakerhet-trafikregler/miljozoner/miljozon-hornsgatan/