161110_icono_product_teaser Shape Shape 161110_icono_product_teaser icon-arrow-left icon-arrow-right icon-first icon-last 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser location-pin 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser contact-desktop-white careers-desktop-white

FAQ

De viktigaste frågorna och svaren kring brexit. Uppdateras kontinuerligt.

Ingenting är bestämt. En övergångsfas där Storbritannien kommer att förbli en del av den inre marknaden och tullunionen med alla fyra grundläggande friheterna, fram till den förväntade faktiska utgången den 31 december 2020, har politiskt enats om i utkastet till utgångsfördrag. Huruvida utgångsfördraget kommer att accepteras av det brittiska parlamentet eller inte är fortfarande oklart. Om det finns en övergångsfas kvarstår emellertid varornas rörlighet under den.

Förutom införandet av tullhanteringen och ytterligare behov av ursprungsintyg kommer slutet för den fria rörligheten för varor att få följande konsekvenser:

  • Godkännande av gemensamma normer och standarder som gäller inom EU garanteras inte längre.
  • Tullformaliteter och gränskontroller kan förlänga leveranstiderna i handeln mellan EU och Storbritannien.
  • De tidigare momsbestämmelserna kommer att ändras eftersom Storbritannien kommer att bli ett tredjeland.

Ett frihandelsavtal skulle underlätta handeln mellan EU och Storbritannien. Det handlar inte bara om tullar och byråkrati, utan bland annat om att öppna marknaden för företag och produktionsstandarder för konsumenter, miljö och anställda.

Den 23 mars 2018 förklarade EU:s stats- och regeringschefer sitt stöd för ett frihandelsavtal med Storbritannien. Ett sådant avtal skulle kunna godkännas i slutet av den planerade övergångsfasen som förväntas löpa fram till den 31 december 2020.

Ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien skulle innebära att varor med brittiskt eller EU-ursprung inte skulle ha tullavgifter eller, beroende på resultatet av förhandlingarna, att dessa åtminstone skulle sänkas jämfört med WTO-tullarna vid varuförflyttning mellan Storbritannien och EU.

Att skaffa eller sammanställa dessa ursprungsintyg kan vara tidskrävande då det kräver att man utför en noggrann ursprungsbedömning för varje vara. Därför bör det kritiskt ifrågasättas om tullförmåner faktiskt har en fördel. Det betyder att om tullsatsen för din produkt är låg kanske en ursprungsbedömning inte lönar sig.

Ja, om EU och Storbritannien ingår ett frihandelsavtal kommer tullsatserna vara låga eller obefintliga för varor med ursprung i någon av regionerna. Motsvarande formaliteter för import och export av varor måste dock fortfarande följas, men då för att Tullverket skall ha möjlighet att kontrollera om varorna faktiskt är tullfria eller inte. Endast varor som produceras eller övervägande bearbetas i EU eller Storbritannien, med gällande ursprungsintyg, kommer troligtvis att vara befriade från tull eller tullnedsatta. Vanliga tullavgifter skulle gälla för varor som inte har ursprung i EU eller Storbritannien.

Ja. Det finns olika förenklingar av tullförfaranden som också kan beviljas efter brexit. Observera att användning av någon förenkling i allmänhet är föremål för tullgodkännande. Ni som importör, exportör eller lagerhållare måste helt enkelt söka tillstånd hos Tullverket.

Som exempelvis auktoriserad avsändare kan du utföra leveransprocesser i transitförfarandet utan att behöva deklarera varorna vid utförselorten eller lämna in motsvarande transiteringsdokument.

AEO-status har flera fördelar, vilka inkluderar.

  • Rapportering om huruvida försändelsen kommer att inspekteras efter den summariska deklarationen redan
  • Inga säkerhetsrelevanta uppgifter krävs vid exportregistreringen
  • Prioriterad behandling om kontroller utförs
  • Möjligheter till nedsättning av garantibelopp.

Storbritannien och EU är båda WTO-medlemmar (World Trade Organization). Om det blir en hård brexit kommer handeln mellan Storbritannien och EU att ske enligt WTO:s regelverk. Det kommer inte längre att finnas någon fri rörlighet för varor mellan EU och Storbritannien som det gör inom EU:s inre marknad.

WTO:s regelverk utgör en standard för handel som de 164 medlemsstaterna har att förhålla sig till. WTO:s övervägande mål är att ta bort alla hinder i den globala handeln. Detta inkluderar tullrelaterade handelshinder (särskilt tullar) och icke-tariffrelaterade hinder (exempelvis tekniska standarder och bestämmelser eller tidskrävande byråkratiska hinder).

Några av de grundläggande WTO-principerna är:

  • Principen för mest gynnade nation: Enligt principen om mest gynnade nation är WTO-medlemmar skyldiga att bevilja samma fördelar som de ger en handelspartner även till alla andra WTO-medlemmar.
  • Principen om ömsesidighet: Principen om ömsesidighet gäller särskilt förhandlingar om avveckling av tullar. Om land A beviljar fördelar för land B, bör dessa vara ömsesidiga. Land B ska då ge samma fördelar till land A.

Exempel: Det blir en hård brexit och ett EU-företag vill leverera bilar till Storbritannien år 2022. WTO-tullsatsen är 10 procent (per oktober 2018). Storbritannien kan då inte tillämpa en tullsats på 15 procent på bilar från EU, eftersom detta inte skulle motsvara principen om mest gynnad nation. Ett frihandelsavtal skulle möjliggöra en sänkning till 0 procent.

Tullfria leveranser brukar dock endast vara möjliga inom ramen för ett frihandelsavtal eller en framtida tullunion. Naturligtvis finns det också några produkter för vilka WTO-reglerna föreskriver en tullsats på 0 procent.

Hittills har tillfälliga leveranser av varor till Storbritannien, exempelvis utrustning för mässor eller för att utöva yrke, inte varit något problem. Efter brexit förväntas två alternativ, antingen tillfällig användning eller ATA-carnet.

ATA-carnet är ett internationellt tulltillståndsdokument som underlättar den tillfälliga exporten av de varor som nämns ovan. Förutsättningen är att varorna returneras till EU i oförändrat skick efter den tillfälliga exporten. ATA-carnet fungerar som ett tulldokument både för svenska Tullverket och för tullmyndigheten i destinationslandet, vilket möjliggör snabb gränsbearbetning. Inga ytterligare tullformaliteter krävs. Betalning av tullar eller deponering av säkerheter i importländerna är inte nödvändigt. ATA-carnet utställs av den lokala handelskammaren. Förutsättningen för detta är att Storbritannien fortfarande kommer att delta i gemenskapen för ATA-carnet efter brexit.

Ja. När Storbritannien inte längre är en del av EU efter brexit kommer omfattningen av bestämmelser som ska granskas av svenska företag att öka. Detta gäller specifikt exportkontrollen som omfattas av europeiska bestämmelser för export till tredje land. I stället för relativt sällsynta överföringslicenser kommer exportlicenser att krävas mycket oftare.

Det är troligt att Storbritannien kommer att ingå i en gynnad grupp av länder för exportkontroll, vilket innebär att det troligtvis kommer bli möjligt att använda allmänna tillstånd i många fall. Detta är dock i dagsläget högst oklart hur det kommer att bli.

Ja. Precis som för export måste företagen efter brexit följa de europeiska bestämmelserna om import, förutom de nationella bestämmelser som redan ska följas. Vissa produkter kommer att bli föremål för restriktioner på grundval av internationella bestämmelser och fördrag samt EU-bestämmelser.

All information lämnas utan juridiskt ansvar.