161110_icono_product_teaser Shape Shape 161110_icono_product_teaser icon-arrow-left icon-arrow-right icon-first icon-last 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser location-pin 161110_icono_product_teaser 161110_icono_product_teaser contact-desktop-white careers-desktop-white

Därför ser ett logistikavtal ut som det gör

Har du aldrig tecknat ett avtal med en logistikleverantör förut kan du bli förvånad över hur det ser ut. Här får du förklaringen till varför det ser ut som det gör.

Företaget som sköter din logistik är en viktig aktör mellan dig och dina kunder. Det är ofta en känslig position där många olika parter kan drabbas om något går snett. Det märks också i det avtal du skriver med din logistikleverantör.

– Det som till skillnad från många andra typer av avtal är utmärkande för ett logistikavtal och som gör det lite speciellt är ansvarsbegränsningarna, alltså vad som händer om godset skadas, förloras eller försenas, säger Kristina Nilsson, bolagsjurist på DB Schenker.

– Begräsningarna betyder att du som kund inte får ersättning utifrån värdet på godset, utan det baseras på vad godset väger. Därför är det viktigt att du ser över värdet på ditt gods och kanske försäkrar det ytterligare med en varuförsäkring.

Varför ansvarsbegränsningen finns har en lång bakgrund.

– Som logistikleverantör är vi med på en väldigt liten del i hela kedjan från att någon får en idé till en produkt till att den sedan når en slutkund. I det perspektivet kan vi inte ta hela risken för godsets totala värde, då skulle priserna på logistiktjänster bli skyhöga och väldigt få våga utföra dem.

Priset på transporttjänsten är därför satt i förhållande till vikten/volymen på godset, inte utifrån dess värde. Branschen har ett standardavtal som fastställer ansvarsbegräsningarna.  

–  Standardavtalet heter i NSAB 2015 och det är framtaget på nordisk nivå och fastställer principerna för logistikbranschen i Norden tillsammans med lagstiftning för alla olika transportslag. Det är gamla lagar och överenskommelser som ursprungligen bygger på reglerna från sjöfarten. Då behövdes verkligen ansvarsbegränsningarna så att det skulle finnas aktörer som vågade ta risken att transportera andras gods och främja global handel, vilket ju gäller än idag, säger Kristina Nilsson.